Om betongvaror
Betong är ett av den moderna tidens viktigaste byggmaterial, betongens olika användningsområden i dagens samhälle är nästintill oändliga. Man bygger alltifrån trottoarkanter till skyskrapor i betong.
Betong är känd för att ha god beständighet, formbarhet och hållfasthet. Betong används framförallt i bärande konstruktioner och där påfrestningar i olika former av t.ex. fukt och nötning är stora. Sådana användningsområden kan vara husgrunder, fasader, vägar, broar och murar. När man pratar om betong till byggnader eller anläggningsprojekt idag så finns det två alternativ att välja på: Färdigblandad betong, såkallad ”färdig betong” eller Prefabprodukter.
Färdig betong blandas och proportioneras i en betongfabrik utefter kundens önskemål och krav. Betongens delmaterial blandar man i en betongblandare tills massan är jämn, sedan så har man några timmar på sig att köra ut och använda betongen innan dess att tillstyvningsprocessen börjar, d.v.s. att cementpastan i betongen härdar och stelnar. Den färdiga betongen kör man ut till arbetsplatsen med betongbilar och fås på plats i formarna med hjälp av betongpumpar eller kran. Prefabbetong är betongdelar som prefabriceras, allt arbete utförs alltså i en fabrik där man får en ritning av kunden och sedan formsätter, armerar och gjuter färdiga delar, såkallade prefabelement, t.ex. en betongstomme till ett hus. Prefabbetong är dyrare men man slipper krångel med betong som måste härdas och torkas ut på byggarbetsplatsen under svåra väderförhållanden.
Betongen som byggnadsmaterial skiljer sig från andra byggmaterial genom det att man oftast får den levererad som ett ”råmaterial” inte som en färdig produkt som t.ex. stål och trä, dessutom kan man själv på olika sätt påverka formen och kvaliteten på den slutgiltiga produkten.
Bara för några årtionden sen så var de vanligare att man själv köpte betongens delmaterial och blandade ihop egen betong. Idag så köper man nästan alltid färdigblandad betong eller prefabelement om det inte rör sig om väldigt små arbeten.
Betongens huvudbeståndsdelar är cement, vatten och ballast(grus, sten, sand) ibland så använder man även såkallade tillsatsmedel för att påverka betongens egenskaper. Cement blandat med vatten brukar kallas för ”cementpasta” eller ”cementlim” detta utgör det klister som limmar ihop ballastkornen. Egenskaperna hos cementpastan bestäms till större del av det så kallade ”vattencementtalet”, vct. Vct-talet anger förhållandet mellan mängden blandningsvatten och cement. Kvaliteten på vattnet som används till betong måste vara hög, man brukar i regel säga att allt vatten som är drickbart är användbart för betongtillverkning, detta krav kan ibland skapa problem vid större anläggningsarbeten där mycket vatten krävs.
Ballasten utgörs av bergarter i olika dimensioner, både singel och makadam används dock är makadam det dominerande stenmaterialet. Tillsatsmedlen som finns är till för att ge betongen, både den färska och den härdade olika egenskaper, t.ex. smidigare arbetbarhet eller frostbeständighet. Tillsatsmedel används i mycket små mängder, oftast mindre än 1% av cementvikten. Några exempel på tillsatsmedel är:
Flyttilsatsmedel
Flyttilsatsmedel är de vanligaste tillsatsmedlen som används, deras uppgift är att påverka betongens konsistens och arbetbarhet. Användningen av dessa gör att man kan reducera vattenhalten 10-30%, det gör att krympningen minskar och hållfastheten ökar. Ofta används flyttillsatser då har svåra gjutningar med tunna och hårt armerade formar.
Luftporbildande tillsatsmedel
Dessa gör att det bildas små luftporer i betongen, detta gör att betongen blir mer frostbeständig. När vatten övergår till is så ökar dess volym med 9%, de små luftporerna gör då så att vattnet kan expandera utan att betongen spricker.
Accelererande och Retarderande tillsatsmedel
Accelererande tillsatsmedel används för att påskynda betongens tillstyvningsförlopp, det kan dock bara användas i inomhuskonstruktioner då de ökar risk för korrosion i armeringen. De retarderande tillsatsmedlen fördröjer betongens tillstyvnande, detta kan vara en fördel vid höga temperaturer och långa transporter.
|